Mångfald
Det som gör att man gärna vill ha många saintpaulior är att det finns så många olika. Det finns sorter som växer sig stora, upp till en dryg halvmeter i diameter och små på bara 5 cm. Blommorna kan variera till både färg och form och det finns många sorter med flerfärgade blommor.

Saintpaulians benägenhet att mutera har bidragit till mångfalden, då man har tagit vara på nya färger och former och förädlat dem vidare. I arbetet med att ta fram nya sorter handlar det ofta om en planerad avel där man korsar plantor med olika egenskaper för att få fram nya hybrider. Läs mer under rubriken Förökning.

Storlekar
Saintpaulior finns i många olika storlekar. De minsta är bara neråt 5 cm i diameter medan de största kommer upp i en halvmeter eller mer. De med mindre diameter har också mindre blad, vilka inte blir lika stora som "större" saintpaulior och de brukar likaledes få mindre blommor.

Det går att påverka storleken genom att plantera i mindre krukor. Framförallt stora saintpaulior går att hålla mycket mindre på detta sätt. Däremot är det svårt (för att inte säga omöjligt) att få en riktigt liten saintpaulia att blir jättestor genom att plantera den i en större kruka.

Färger
De vilda arterna är ofta enfärgade i olika blåvioletta nyanser, av vilka vissa skiftar mot vitt. Ibland sker små förändringar i färgämnena vilket gör att plantor med en avvikande blomfärg kan uppstå. Detta har utnyttjats i växtförädlingen för att få fram saintpauliahybrider i en mängd olika färger.

Fortfarande saknas framför allt rent gula blommor och de som kallas röda går ofta mot lila eller rosa. Att få fram en rent turkos blomma är också något som många hybridisörer (det vill säga en odlare som tar fram nya sorter) drömmer om.

Hjulmönstrad
En hjulmönstrad saintpaulia har en blomma som är streckad i olika färger och där strecken utgår ifrån centrum. Den kallas ofta för chimera och går då inte att föröka med bladsticklingar (när man tar ett blad från plantan får man inte med hela genuppsättningen för den randiga blomman).

Fantasy
Fantasy kallas det när blomman har fläckar av en annan färg i sig. Det kan vara prickar, strimmor eller större fläckar. Dessa blommor är tyvärr inte alltid helt stabila, så spara gärna flera småplantor ifall den första inte blommar rätt. När en fantasyblomma återmuterar är det vanligast att den gör det till enfärgat i den mörkaste färgen som fanns på den ursprungliga fantasyblomman.

Gula saintpaulior – finns det?
Gult är inte en naturlig färg hos saintpaulior och att skapa smörgula saintpaulior har länge varit en dröm för saintpauliahybridisörer. Tyvärr har det visat sig väldigt svårt. Många som ser en "gul" saintpaulia ser knappt att den är gul. Ofta finns det gula i en i övrigt vit eller rosa blomma, där det finns som svaga streck eller fläckar över kronbladen. Ofta är det så att det gula området blir större när plantan åldras och att färgen blir starkare ju äldre blomman är.

Temperaturen plantan odlas i påverkar den gula blomningen. Lägre temperatur ger större mängd gult i blomman. Det gula blir också mer framträdande om blomman odlas under artificiellt istället för naturligt ljus.

Tyvärr är de gula blommorna ofta missbildade. Det är en utmaning att försöka få mer intensivt gula blommor, vilka samtidigt är friska och odeformerade. Trots detta är det många som jobbar på med att odla nya, gulare sorter. Att få in det riktigt gula i blomman gör det också möjligt att försöka få fram en orange eller en riktigt julröd blomma.

Blad
Bladen finns i många olika varianter. De kan till exempel vara spetsiga, rundade eller hjärtformade. Eller så kan de vara quiltade, det vill säga de ser vadderade ut. Bladen kan också vara vågiga, då är de ofta krusiga i kanten också.

Några av de vanligaste typerna samt några annorlunda presenteras här:

Vanliga blad – blad med blank yta som verkar nästan hårlös.

Turnyrblad – bladen har två småblad vid basen, vilka ligger mot baksidan av bladet till.

Clackamasblad – nerverna följer bladkonturen parallellt i ett längsgående mönster, ungefär som liljekonvaljens blad.

Longifoliablad – utdragna, smala blad på ofta veka bladskaft som kan hänga ner över krukans kant.

Bladkanter
Bladkanter kan se väldigt olika ut. En vanlig, ganska slät kant är vanligast hos de vilda arterna och de flesta hybrider har ärvt denna egenskap.

Ett girl-blad har rundade tandutskott. Detta var den första variant av blad som muterade fram under 1900-talets första decennium.

En kruskant är fransad och finns oftast på vågiga blad, vilket gör att fransarna ofta pekar åt olika håll.

Brokiga blad
Ibland har bladen mönster av olika mörkare och ljusare partier. Brokighet i blad orsakas av varierande mängd klorofyll i bladet. De brokiga partierna brukar vara vita eller gräddfärgade, men även rosa nyanser syns på de blad som har anlag för rött på bladens baksida.

Rosettformigt växtsätt
Saintpaulior med rosettformigt växtsätt har en kort stam och bladparen sitter så tätt tillsammans att de bildar en rosett. De flesta saintpauliahybrider är rosettväxande och skall för att se bra ut och blomma bra bara ha en gren. De flesta sorter har ett platt, nedliggande bladverk med det finns de som på grund av arv eller för låg ljusintensitet vill resa bladen uppåt. De flesta vilda arter växer på ett rosettformigt sätt.

Trailers – grenande saintapaulior
Saintpaulior med krypande växtsätt bildar revor. De har längre avstånd mellan bladparen och stammarna breder ut sig över underlaget och bildar nya rötter där de ligger an mot marken. De grenande saintpauliorna kan och ska få grena sig och breda ut sig över jorden och över krukkanten. Många av dem passar bra att odla i ampel eller en lite högre kruka. Det finns också buskiga trailer-sorter som också har grenar men ändå ett mer upprätt växtsätt.